När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Författarna Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden belyser i sin artikel lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår.

Även små barn skiljer på rätt och fel. Ny forskning visar att de inte heller värjer för att dela ut bestraffningar. Det tyder på att barn har förmåga att resonera moraliskt.

I Gävle kommuns skolor har mobbningen minskat med 40 procent i jämförelse med riket. Detta genom att skippa antimobbningsprogrammen och arbeta med Gävlemodellen som anpassar insatser och stöd efter skolans behov.

På S:t Olofsskolan i Sundsvall och Medleskolan i Skellefteå får eleverna pröva den engelska metoden Playful writing. I det lekfulla skrivandet ingår legobygge för att illustrera berättandet.

"Det är tydligt att vår skolledning ser pandemin som en händelse som inte riktigt angår dem eller kräver något särskilt av dem. När personalen uttrycker oro eller ställer krav på någon slags ledarskap blir de närmast förvånade och provocerade", skriver en anonym gymnasielärare.

A Vermont elementary school teacher describes lessons she has moved outside in an effort to help students connect with nature.

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen. Det konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.