För lite fysisk aktivitet hos barn och ungdomar kan få oåterkalleliga konsekvenser senare i livet. Men räcker vardagsrörelsen om barnet inte går på någon organiserad aktivitet? Och hur mycket, och vilken typ av rörelse, behövs i olika åldrar? Experter i idrottsvetenskap ger svar.

Kunskap om könsvariation och stöd från omgivningen att leva öppet ökar ungas välbefinnande och hälsa vid normbrytande könsidentiteter. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitetet, som bygger på en internationell litteraturöversikt och intervjuer med svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–16 år och deras föräldrar.

Demokrativerktygslådan stöder undervisning om medborgardeltagande och hjälper eleverna att lära sig om demokratiska principer genom olika övningar. De kan jobba med den på lektionen, hemma eller i grupper. 

Målet för professor Linda Fälth är att fler elever ska lyckas genom utvecklad undervisning i tidig läsning och att färre ska halka efter redan i lågstadiet.

Although school absenteeism is often described as a growing problem, it has long posed challenges for educators. This article explores how unwanted school absenteeism was problematised in Sweden between 1945 and 1975. (pdf)

Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.

Denne artikel undersøger, hvordan en designbaseret forskningsintervention kan styrke pigers self-efficacy i digitale og teknologiske kompetencer i en skole- og fritidskontekst (SFO ). (pdf)

This scoping review examines 61 peer-reviewed studies (1984–2024) on followership in compulsory schooling to map existing research and highlight future research areas. Findings show a predominance of quantitative studies, with limited attention to relational and co-constructive frameworks. (pdf)