Pia Nordgren har undersökt effekter av en intervention som getts till två svenska barn med autismspektrumtillstånd. Hennes forskning är baserad på teorier om att lyssnande och observation av talproduktion kan utveckla ljudproduktion generellt, men också leda till mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord.

Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Förklaringar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process, visar Camilla Forsbergs avhandling. Eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Anette Bagger menar i sin avhandling att det nationella provet är en arena för likvärdighetsfrågor och bör diskuteras som sådant, bland lärare, tjänstemän och beslutsfattare.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.