Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.

Karin Gunnarsson har i sin avhandling studerat hur hälsofrämjande arbete i skolan fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för verksamheten.

Hur ser tonårsflickors erfarenheter och uppfattningar ut vad gäller delaktighet och inflytande vid lärandeprocesser? Barbro Johansson har i sin forskning undersökt frågan.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

Tord Göran Olovsson har studerat bedömning i klassrumspraktik i relation till implementerandet av nationella skolreformer.

Annika Falthin ger i sin avhandling en inblick i hur meningsskapande och lärandeprocesser kommer till uttryck i musikundervisningen på högstadiet.

Hur ser den socioemotionella utvecklingen ut för barn med språkstörning? Det har Päivikki Aarne undersökt i sin studie.