Nyväckt teknikintresse. Det blev resultatet när eleverna fick konstruera broar, visar Nicklas Bengtsson och Maria Nasca på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel.
”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden, något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det menar Therese Friberg som i sin avhandling undersökt synen på elevers olikheter.
Att skriva upplevs meningsfullt av eleverna när texterna används och fyller en social funktion. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.
Barns träning bör anpassas till deras biologiska ålder eftersom puberteten spelar en stor roll för barnens respons på träning. Det visar Daniel Janssons avhandling om fysisk förmåga och funktion hos barn.
Elever är duktiga på källkritik men kan ha svårt med argumenterande texter – i synnerhet om textbudskapet kombineras med rörliga bilder och länkar. Det konstaterar läraren och forskaren Marie Wejrum som närstuderat åttondeklassare.
Det finns tydliga samband mellan dåliga resultat i skolan och psykisk ohälsa – mest utsatta är flickor. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. "Skolan verkar betyda mer för flickor. Därför kan man tänka att skolmisslyckanden uppfattas som mer stressande och jobbigare hos flickor än hos pojkar", säger Björn Högberg, docent.
Individuella vanor och för lite fokus på förbättringsprocesser och vetenskap - det förhindrar genomförandet av kollegialt lärande. Det menar månadens forskare Frida Harvey, i en nyligen publicerad artikel där sex grundskolor i Örebroområdet undersökts.
Grafiska modeller kan användas i den tidiga berättelseundervisningen för att stödja elevers skrivprocesser. Men det är inte modellen i sig som formar elevernas skrivande, utan vad lärarna gör med den, menar forskaren Kim Ridell.