Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.
Unga antas ta informationsteknik för given och förväntas på ett naturligt sätt integrera IT i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Men som konkreta användare talar unga om krav på hur man ska vara och känner inte sällan en stress över alla många valmöjligheter, visar Sheila Zimics avhandling.
Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.
Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.
Alan Dyson, professor i utbildningsvetenskap, menar att en elev som anses behöva särskilt stöd inte ska ses som en avvikelse som behöver specialundervisning. Istället ska man anpassa skolan så att den blir mindre svår för eleven (webb-tv).
Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.
Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av IT och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.
Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.
Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.