En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Vi pratar ofta negativt om tonårshjärnor, som inte färdiga vuxenhjärnor. Men unga hjärnhar egenskaper som kan vara bättre anpassade för just den åldern, säger BJ Casey, Columbia University, New York.

Denna studie undersöker svensklärares uppfattningar om språklig heterogenitet. Finska, meänkieli och samiska är centrala språk i Norrbotten, och de har en längre historia än svenska bland talargrupper. Studien syftar till att bidra med kunskap om norrbottniska grundskollärares förhållningssätt till flerspråkighet. (pdf)

This article presents two examples of newly arrived students in the sloyd classroom and explores the interaction, communication, and learning environment that they encounter in this context. This is done through analyzing video recorded material of sloyd lessons with newly arrived students in Years 8–9. (pdf)

Hur kan lärare och förskollärare bemöta kris och sorg i skolan och förskolan? Regionalt utvecklingscentrum vid Örebro universitet har utvecklat ett digitalt material som nu blir tillgängligt för fler. Materialet Professionella relationer i kris och sorg består av intervjuer med erfarna pedagoger, videoklipp och diskussionsfrågor som ger stöd och vägledning.

Att blanda svaga och starka elever samt elever från studievana och mindre studievana hem ger bäst resultat enligt forskning från Linköpings universitet. Erik Rosenqvist har jämfört högstadieelevers ambitionsnivå, resultat och gymnasieval, det visar sig då att medan svagare elever verkar inspireras av duktiga klasskamrater, så kan för många starka elever påverka varandra negativt.

Skoldebatten har till stor del flyttat in på opinionssidorna i rikstäckande media. Intressant nog verkar debatten även ha fått kliva in på de redaktionella sidorna, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska vid Mälardalens universitet.