Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var. Beatrice Christensen Sköld berättar en oskriven historia i sin avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare: Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923 .

Skolans ljudmiljö är av stor vikt när det gäller elevernas förmåga att minnas och lära sig. Det konstaterar Robert Ljung i sin avhandling, Room Acoustics and Cognitive Load when Listening to Speech. Han är förvånad över att det forskats så lite inom området och hoppas att man framöver tar hänsyn till ljudmiljön skolor byggs och renoveras.

Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

Hur lärare, fysiska föremål och texter kan fungera riktningsgivande för elevers lärande i naturvetenskap undersöks i Malena Lidars avhandling Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning.

Nya, fler och förändrade arbetsuppgifter. Utifrån detta formar grundskollärarna sin yrkesidentitet som i dag är mer rörlig och anpassad efter det sociala sammanhanget, visar Niklas Gustafsons avhandling Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter .

Elever med höga betyg i matematik lyckas också bra i andra ämnen. En möjlig förklaring är att matematikstudier även utvecklar förmågan till eget lärande. Detta är ett tema i Staffan Stenhags avhandling Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?

Friluftsundervisning är ett traditionstyngt ämne som är en del av svensk skola sedan långt tillbaka. Trots detta är det oklart vad som ska ingå i friluftsundervisningen och lärarna har svårt att tolka målformuleringar i läroplaner och kursplaner. Detta konstaterar Erik Backman i sin avhandling, Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle and Values.

Datorspel kan vara ett effektivt verktyg i undervisningen, men bara om läraren är närvarande och ställer frågor, enligt Elisabet M. Nilsson. Hon har skrivit avhandlingen Simulated real worlds: Actions mediated through computer game play in science education .