Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Victoria C Wahlgren började forska för att få veta vad hon själv skulle göra som genuspedagog. Hon kom fram till att genuspedagogerna vet vad som behövs men att de får väldigt lite utrymme i skolan.

Lärare måste arbeta mer aktivt med att förebygga ungdomars negativa kroppsuppfattning, tycker Carolina Lunde. I sin avhandling har hon följt ungdomar mellan 10 och 13 år, en ålder när många börjar bli väldigt kritiska mot sitt utseende.

Det pågår ett dagligt spel bortom pedagogernas blick och kontroll. Det konstaterar Anna Öqvist som studerat hur flickor och pojkar i årskurs 5 använder sig av ord som hora och kärring. Benämningarna är inte bara är skällsord, utan de producerar maktrelationer både mellan könen och inom könet.

Lärare väljer ofta innehållet i islamämnet utifrån vad de tycker är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle. Jenny Berglund har i sin avhandling undersökt islamundervisningen i muslimska friskolor. Religiösa berättelser, koranundervisning och sång är återkommande inslag i undervisningen.

Elever med behov av särskilt stöd marginaliseras ofta i specialskolan. Delvis för att de lärare som inte undervisar dem har svårt att bemöta och kommunicera med dem. Det är därför viktigt att skolan hittar lösningar på de dilemman som finns kring inkluderande undervisning, menar Jari Linikko.