I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Maria Mattus undersöker i studien "De länkade orden" yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Hon har bland annat jämfört två webbplatser om Förintelsen och tittat på studenters bedömning av trovärdighet när de söker information på nätet.

Hur konstrueras ett grupparbete och en grupparbetesuppgift mellan elever, och vilken möjlighet har läraren att bidra till en god samarbetssituation? Det undersöker Karin Forslund Frykedal i avhandlingen "Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete".

I avhandlingen "Att bli bättre lärare" studerar Laila Gustavsson lärares professionella utveckling under en kompetensutvecklingsperiod. Hur talar lärare om och hanterar lektionsinnehållet - och vad har det för inverkan på elevernasresultat?

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

Bland det viktigaste i ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor - trots det visar forskning att musikundervisningen ofta försummar denna aspekt. Jessika Karlsson har studerat en ny metod för undervisning i känslomässigt uttryck i musiken.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Elisabeth Porath Sjöö har ur ett bildningsperspektiv tolkat ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning. Möjlighet till kunskap genom eget utforskande och att uppleva med flera sinnen är några positiva erfarenheter enligt ungdomarna.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.