I en avhandling har forskaren Birgitta Herkner följt upp elever som hade problem med ordavkodning i åk 3. I åk 9 kvarstod problemen.

Ett stort engagemang. Men också ett stort tomrum när de nya eleverna försvann lika plötsligt som de kom. Så kan en del av landsbygdsskolors erfarenheter från flyktingvågen 2015 sammanfattas enligt en studie från Göteborgs universitet.

Genom stora mängder data visar Isidora Starks registerforskning att elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning som grupp har betydligt svårare än genomsnittet att klara de kriterier som behövs för att söka sig vidare till gymnasiet. Störst utmaningar har flickor och elever som också har adhd, visar hennes forskning.

På Jättestensskolan i Göteborg organiserar högstadieeleverna själva elevrådsarbetet och driver egna idéer. De vuxna är bollplank och ”möjliggörare”. Tydliga strukturer, utbildning och tätare möten har ökat engagemanget och stärkt elevernas inflytande på sin skolvardag.

Begreppet neurodiversitet är centralt i Sofia Österborg Wiklunds forskning. Månadens forskare menar att dagens synsätt på individer med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) osynligör och skapar ett utanförskap. Ett systemskifte krävs och förskolan och skolan behöver ta sig an dessa frågor från nya perspektiv.

Pojkarna har sämre resultat än flickorna i alla ämnen utom idrott och hälsa i Malmös kommunala grundskolor. Hur kan vi arbeta förebyggande inom skolan? Forskningen visar till exempel att pojkar får fler stängda frågor, medan flickor får mer öppna frågor som uppmuntrar till utvecklande samtal.

Elever skickar dickpics och andra nakenbilder till varandra – utan att lärarna har en aning om det. Nu behöver skolorna lyfta problemet, menar forskaren Kristina Hunehäll Berndtsson som gjort en ingående studie. "Både tjejer och killar kan fara illa", säger hon.