Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

Lärmiljön ska vara inkluderande säger skollagen, en fråga som är komplex. Under tre år har deltagarna i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram "Inkluderande lärmiljöer" undersökt området. Den nya kunskapen har inneburit en förändring av praktiken.

– Jag tycker att det är viktigt att nå ut med sakkunskap i tider av desinformation, säger medieforskaren Ester Pollack, en av författarna till boken Källkritik! Journalistik i lögnens tid.

Forskning visar entydigt att det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa. Goda resultat leder till bättre hälsa samti­digt som god hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. (pdf)

En nyligen utförd enkätstudie visar att många pojkar anser att männen kommer bli förlorare i framtidens samhälle, och att denna utveckling inte går att förändra även om man kämpar. Hur kan skolan möta dessa pojkar?

Nu sprids arbetsmetoden på Skånes gymnasier och grundskolor. Elever lär andra elever rätt studieteknik och övar dem i hur de kan göra för att klara studierna bättre. Detta är ett etablerat arbetssätt inom högre utbildning. Nu sprids det vidare från Lunds universitet till gymnasier och grundskolor i många av Skånes kommuner.

Ett onlinespel som tagits fram för att göra spelare bättre på att avslöja falska nyheter och känna igen desinformation, verkar ha den effekt man hoppats på. Det enligt en ny studie från Uppsala och Cambridge universitet.

Therese Mattsson tar på sig lässjalen, tänder läslyktan och lugnet sänker sig i grupprummet på Stråningstorpsskolan i Karlskoga. Det är undervisning för en grupp elever i årskurs 3 om lässtrategin Att koppla text till sina egna erfarenheter.