I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.
Maria Granvik Saminathens forskning visar att en skolas kapacitet att skapa en skola av god kvalitet är nära kopplad med elevsammansättningen. Detta försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.
Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.
Mänskliga rättigheter genomsyrar vardagen i skolan för elever redan på lågstadiet – men det är inte alltid lärarna är medvetna om det. Med små medel skulle undervisningen kunna lyfta ytterligare, konstaterar Lisa Isenström i sin avhandling.
Daniella Alm Heljeved har grav dyslexi. Men det var inte förrän i sexan, när hon började på en ny skola, som hon fick stöd att prova olika digitala verktyg för att se vad som fungerar bäst.
Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.
Vi följer erfarna journalister som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Syftet är att ge unga människor redskap och medvetenhet, så att de lättare kan tolka och navigera i informationsflödet i en tid av pandemi och infodemi.