Denna rapport sammanfattar en forskningsstudie som är genomförd inom ramenför Göteborgs stads Vetenskapliga arena under 2024–2025. Studien undersökerkommunalt anställda lektorers roller, uppdrag och bidrag i den kommunalautbildningsorganisationen. (pdf)

Vad jobbar Göteborgs lektorer med – och hur används deras kompetens för att utveckla undervisningen? De frågorna har undersökts i en ny forskningsstudie. "Nästan alla lektorer leder undervisningsutveckling och fortbildar kollegor", säger Camilla Björklund, vetenskaplig ledare för Göteborgs utbildningsområde och ansvarig för studien.

 I strumplästen – på en heltäckningsmatta – gestaltar Linn Hansen naturvetenskapliga begrepp så att de fastnar. På Änglagårdsskolan i Göteborg kombinerar hon laborationer och forskning med teater och vardagsnära exempel i hopp om att väcka nyfikenhet hos sina högstadieelever.

Nonverbal immediacy has proved to be an effective communication tool in fostering student-teacher relationships. The present study aims to validate the Teacher Nonverbal Immediacy (TeNOI) observation scale in a sample of 58 teachers and their students (n = 1,124) in lower secondary schools. (pdf).

Drawing on notions of social capital, insider knowledge embedded in “the grapevine”, and the “labor of choice”, this study examines interpretive assistance in the context of families’ K-12 school decisions. (pdf).

Många lärare känner sig inte tillräckligt förberedda inför det relationella arbetet i skolan. Utbildning i Motiverande samtal (MI) kan vara ett konkret sätt att stärka lärares självtillit när det gäller att engagera elever och hantera olika klassrumssituationer. Det konstaterar Martina Jordan i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Hur ska elever förstå vad som hände under den franska revolutionen, eller vad ett ståndssamhälle är? Och vad har en kung från 1600-talet med oss i dag att göra? En avhandling från Göteborgs universitet visar att språket spelar en avgörande roll i historieundervisningen. Det handlar inte bara om vilka ord som används, utan hur.

Analysen visar att distansundervisningen inte hade någon negativ inverkan vare sig på prestationerna på de nationella proven eller på övergången till nationella program på gymnasiet. I vissa fall finner vi snarare positiva effekter, vilka kan drivas av att skolor med distansundervisning hade lättare att upprätthålla undervisning under perioder med hög frånvaro bland lärare och elever.…

Elever på skolor som hade viss distansundervisning under covid-19-pandemin klarade de nationella proven i årskurs 9 lika bra som elever på skolor utan distansundervisning. Det visar en ny studie från IFAU.