Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.
Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.
I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.
Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.
Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.
Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling och självkänsla, visar en ny studie.
Flickskolan var en flerhundraåriga skolform som gick i graven med grundskolans införande. Dess arbetssätt, mål och kursplaner glömdes bort, men är högaktuella i dessa Pisa-tider, menar Ulla Berglindh.
Genom ett unikt samarbete med Scenkonst Västernorrland har kultur blivit en etablerad metod som används på grundlärar- och förskollärarprogrammet på Mittuniversitetet. I år får ett 60-tal lärarstudenter fördjupa sig i hur man använder dans som ett pedagogiskt verktyg i klassrumsundervisning.
Der skal både være mere fokus på lærernes vilkår og stilles højere krav til, hvem der er lærere. Det viser en ny ph.d.-afhandling "Lærerens relationskompetence".
Kritiken av grundskolans kunskapssyn och arbetsformer går tillbaka till 1970-talet och riktar sig i grunden mot den sammanhållna grundskolan, skriver Sten Svensson.
Inkluderande lärmiljöer handlar om skolsystemets förmåga att se, förstå och stödja eleverna, och anpassa undervisningen. Det menar Per Skoglund, FoU-samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.