Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Andreas Eckert har utforskat en lärares roll till matematisk diskurs i klassrummet.

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.

Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.

Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.

Rimma Nyman vill med sin avhandling vinna nya insikter om intresse manifesterat som elevengagemang i matematikklassrummet och därmed om förutsättningar för matematikundervisning.