Anna-Karin Westmans har i sin avhandling utforskat hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap.

Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.

En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Daniel Hedlund vill i sin avhandling belysa uppfattningar om ensamkommande barn i svensk policyutveckling och implementering, särskilt på lagstiftarnivå samt hur handläggare omvandlar policy till praktik i Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar i förstagångsbeslut i asylärenden.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.

Jonas Larsson Taghizadeh undersöker i sin avhandling hur lokala intressegrupper påverkar beslut om skolnedläggningar samt vilka resurser och färdigheter som krävs för att dessa grupper ska kunna påverka de politiska besluten.

Jennie Sivenbring har genom att intervjua elever i årskurs 9 undersökt vilken betydelse eleverna tillskriver sin utbildning och de formella bedömningar som görs i skolan.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Floursköljning i skolan har goda effekter på skolelevers tandhälsa. Resultaten i Eva-Karin Bergströms studie visar också att flourprogrammets kostnader är ungefär detsamma som besparingen av minskade fyllningar tänderna.

Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.