Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.

Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Pisa-mätningen gynnar de högpresterande eleverna, medan de svagpresterande eleverna hamnar en negativ spiral, där de ständigt misslyckas på testerna. Det visar Margareta Serders avhandling.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.

Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

I Maria Levlins avhandling undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3.