Skolporten intervjuar löpande nydisputerade forskare inom pedagogik och utbildningsvetenskap om deras avhandlingar. Nu uppmärksammar vi den 2000:e forskarintervjun!
I Sverige har termen ”kollegialt lärande” under lång tid blivit synonym med alla former av lärarsammankomster. Denna utveckling är ett allvarligt missbruk av forskning, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.
Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.
I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.
Med ökad pedagogisk samsyn mellan lärare, lärar- och elevassistenter stärktes elevernas kommunikationsförmåga, konstaterar Veronica Söderlund, före detta rektor på anpassad gymnasieskola, i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program "Kunskapsuppdraget i anpassad skola”.
Simuleringar är komplement och ska inte ersätta laborationer. Det framhåller Fredrik Holmelin, forskningsingenjör vid Göteborgs universitet. I en ny studie har han undersökt hur bra gymnasieelever lär sig kemi med hjälp av datorsimuleringar jämfört med vanlig undervisning.
Viktoria Grahn Johansson har forskat om hur obehöriga yrkeslärare som parallellt med arbetet studerar till yrkeslärare, navigerar mellan jobb och studier.
Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.