Hur hjälper man elever att granska begränsande normer utan att befästa dem ännu starkare? I ett tvåårigt STLS-projekt har biologiläraren Andreas Bundsen och forskaren Sara Planting-Bergloo utvecklat en didaktisk modell som ska stärka gymnasieelevers normkritiska resonemang i sexualundervisningen.

Till hösten är det val i Sverige och det är dags för landets invånare att ta del av en av förmånerna med att leva i en demokrati. Inte minst för ungdomar som kanske har möjlighet att få rösta för första gången. Men att föra en diskussion i ett klassrum inom ämnet samhällskunskap kan vara en utmaning…

Ny forskning viser at noen valgfag er mye vanskeligere å få gode karakterer i enn andre.

Elever som stryker på skriftlig eksamen i 2. klasse har dobbelt så stor sjanse for å droppe ut av videregående. Dersom disse elevene hadde trukket muntlig eksamen, som regnes som lettere, ville de bestått. Det viser ny studie fra Økonomisk institutt, Universitetet i Oslo.

Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Gymnasielärare i svenska får allt svårare att avgöra vad som är elevens eget arbete när generativ AI används. Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet som pekar på både stora möjligheter och tydliga utmaningar för lärare, och behovet av nya arbetssätt i skolan.

Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.