Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.
Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.
Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.
Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av IT och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort.
Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.
Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.
Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.
I sin avhandling undersöker Pernilla Ahlstrand hur en gestaltande förmåga kan te sig när teater blivit ett skolämne på gymnasienivå, och vad det kunnandet består.