Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Goran Puaca har i sin avhandling jämfört regeringens visioner om hur elevers studieval helst ska göras med hur det ser ut i praktiken. Han konstaterar att eleverna är väldigt osäkra på vad de ska göra efter sina utbildningar. "Jag har tittat på vilka möjligheter elever har att göra rationella val som tar hänsyn till en framtida arbetsmarknad", säger han.