Ett huvudargument för att lära sig matematik är att kunskaper i matematik är användbara utanför skolan. Ett område inom skolmatematiken som tydligt kopplar samman matematik i och utanför skolan är matematisk modellering. Peter Frejd har forskat om elevers, lärares och experters erfarenheter av att arbeta med matematisk modellering i och utanför skolan.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga. Det visar Malin Lindroth i sin avhandling, som är den första svenska studien på området. Hon har nu tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

Utbildning är den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Utbildning antas påverka kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. Mikael Persson har forskat om hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.