Hoppa till sidinnehåll

Forskning och utveckling inom kategori "Gymnasieskola"

Visar sida 122 av 143

Välj typ av innehåll inom kategori "Gymnasieskola":

Problembilder av barn: Representationer, föreställningar och strategier i BRIS stödtelefon 1996-98

2012-04-03
Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.
Anne-Sofie Nyström

Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

2012-04-03
Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Samhällsvård och välfärdsresurser: En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner

2012-03-13
Hélène Lagerlöf har skrivit en avhandling om ungdomar som är placerade i samhällsvård och tillgången till välfärdsresurser. -Min avhandling fokuserar på ungdomars skolgång, fritid och kamratrelationer, säger hon.

Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete

2012-02-13
Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

Globala utvecklingsfrågor handlar om politik

2012-01-31
Hållbar utveckling är ett synsätt som omfattas av allt fler. Samtidigt har den politiska dimensionen gått förlorad. - I undervisningen behöver de inbyggda politiska motsättningarna göras tydliga, säger Beniamin Knutsson som skrivit avhandlingen Curriculum in the Era of Global Development Historical Legacies and Contemporary Approaches .

Viktigt för identiteten att skriva på dialekt

2012-01-18
Ungdomar som skriver på dialekt upplever det som befriande eftersom det inte finns några regler. Det är också viktigt för identiteten. Det visar Anna Greggas Bäckströms avhandling Ja bare skrivar som e låter: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms
1121122123143