Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

Den ökade individualiseringen i gymnasieskolan och betoningen på att eleven ska vara anställningsbar riskerar att leda till ökad ojämlikhet på sikt. – Visionen blir en skola för arbetsmarknaden, säger Sara Carlbaum som skrivit en avhandling om gymnasieskolans utveckling.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.