Varför har musik blivit ett killämne på gymnasiet, undrade musikläraren Åsa Bergman. När hon följde en högstadieklass för sin avhandling fick hon svaret: musiklektionerna är anpassade efter rockbandskillarna.

- Min tilltro till den traditionella grammatikundervisningen har minskat rejält. Det säger Ingela Valfridsson som funnit att det inte finns något samband mellan verbaliserbar grammatisk kunskap om bisatser och förmågan att producera sådana.

Det behövs mer tid i skolan för att diskutera och samtala med eleverna om matematik. Det konstaterar Lovisa Sumpter som i sin avhandling har sett att gymnasieelever ofta är alltför begränsade och osjälvständiga när det gäller hur de resonerar kring matematik.

I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Medan byggelever rör sig mellan två olika världar har omvårdnadselever ett sätt att förhålla sig till skrivande. Maria Westman har i sin avhandling kartlagt allt skrivande i en byggklass och en omvårdnadsklass för att se vad skrivandet betyder för eleverna.

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter. Det visar Maria Hjalmarssons forskning.

Rektorer i framgångsrika skolor tar större ansvar för sitt läroplansuppdrag än andra rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, skriver Monika Törnsén i sin avhandling.

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Kommunala enhetschefer har olika förutsättningar att lyckas i sitt chefskap. Tina Kankkunen ger i sin avhandling förklaringar till varför chefer i kvinnodominerade verksamheter, som skola och förskola, ofta betraktas som icke-närvarande av sina underställda.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.