Det behövs mer tid i skolan för att diskutera och samtala med eleverna om matematik. Det konstaterar Lovisa Sumpter som i sin avhandling har sett att gymnasieelever ofta är alltför begränsade och osjälvständiga när det gäller hur de resonerar kring matematik.

Manliga lärare har förväntningar på sig att vara riktiga män och pratar oftare än kvinnliga kollegor om arbetets sociala dimension. Unga kvinnliga lärare tror att ålder och etnicitet är viktigare än genusaspekter. Det visar Maria Hjalmarssons forskning.

Rektorer i framgångsrika skolor tar större ansvar för sitt läroplansuppdrag än andra rektorer. De är engagerade i skolans kärnverksamhet, i kunskapsmålen och inte minst i de sociala målen, skriver Monika Törnsén i sin avhandling.

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Sinnebilden av fysikern är man. Yrket har dessutom en tydlig manlig symbolladdning. Trots det anses ämnet vara neutralt. Hur förhåller sig dagens fysikstudenter till detta och hur formar de sin yrkesidentitet? Det är frågor som Anna T Danielsson ställt i sin avhandling.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Kommunala enhetschefer har olika förutsättningar att lyckas i sitt chefskap. Tina Kankkunen ger i sin avhandling förklaringar till varför chefer i kvinnodominerade verksamheter, som skola och förskola, ofta betraktas som icke-närvarande av sina underställda.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

Liksom, typ och ba är väldigt funktionella ord för den som vill prata snabbt och dynamiskt. Ungdomars språk fungerar lite annorlunda än vuxnas men det är inte på något sätt sämre, skriver Gudrun Svensson i sin avhandling.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.