Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart.
Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer (RSE).
Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.
Kontrasterande undervisning bidrog till ökat engagemang hos både elever och lärare. Det visar Terese Andersson och Greta Haffling i sin utvecklingsartikel, som skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola.
Regelbundna avstämningar, exit tickets, innebar att elevernas lärande blev tydligt för dem, vilket också ökade deras självkänsla. Det visar Linda Holtby och Marie Lundin i sin utvecklingsartikel som är skriven inom ramen för Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola.
Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.
De som forskar om ungas fysiska aktivitet har väldigt olika syn på skolans roll när det gäller att få unga att röra på sig, vilket påverkar möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Det visar Sara Hoys avhandling.
Skolporten intervjuar löpande nydisputerade forskare inom pedagogik och utbildningsvetenskap om deras avhandlingar. Nu uppmärksammar vi den 2000:e forskarintervjun!