Denna artikel undersöker samspelet mellan lärare och elever i realtid under en historielektion på gymnasiets naturvetenskapsprogram. Med hjälp av mikroskopisk relationsanalys (MRA) analyseras tre klassrumsepisoder genom begreppen pedagogisk takt (van Manen), subjektifiering (Biesta) och det pedagogiska mellanrummet (Biesta’s ”gap”).

Gymnasielärare i svenska får allt svårare att avgöra vad som är elevens eget arbete när generativ AI används. Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet som pekar på både stora möjligheter och tydliga utmaningar för lärare, och behovet av nya arbetssätt i skolan.

Många gymnasieelever drar sig för att diskutera kriget mellan Israel och Hamas i skolan. Rädsla för att säga fel, brist på kunskap och starka känslor gör att viktiga samtal uteblir trots att de är centrala för skolans demokratiuppdrag. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Att spela dataspel är populärt. Över hälften av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, liksom nästan hälften av alla i åldrarna 16–84 år, enligt de svenska undersökningarna Ungar och Medier 2025 och Swelogs 2021. Förutom att vara roligt och avkopplande kan dataspelande även ha positiva effekter på exempelvis reaktionstid, öga-handkoordination och uppmärksamhet.