This paper reports on a Design-Based Research intervention in which professional development was designed using the Blended Learning Adoption framework, to support teachers to develop their teaching practices online.
Kreativitet, samarbetsförmåga och uthållighet. Egenskaper som är guld värda för den som ska starta företag. På Östra Reals gymnasium är träning i att ta tillvara varandras olikheter en hörnsten i skolans utbildning i entreprenörskap.
En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.
Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.
Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.
Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.
En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.
I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt om lärares professionella utveckling och lärande inom ramen för kollegiala samarbeten. (pdf)
Gymnasieelever som inte får individuell hjälp i programmering och kodning när de fastnar får en negativ uppfattningen om sig själva som programmerare. Det visar Kristina von Hausswolff i sin avhandling.
På naturbruksgymnasiet Uddetorp finns många elever med ett brinnande intresse för lantbruk, men desto mindre för att läsa och skriva. Specialpedagog Johanna Johansson berättar om de viktigaste verktygen de får tillgång till.
Vad behöver gymnasieelever lära sig i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg och historisk empati för att kunna hantera historiska källor? Det är en av frågorna som Anders Nersäter undersöker i sin avhandling