Många gymnasieelever får ingen undervisning om de njutbara aspekterna av att läsa skönlitteratur, enligt forskaren Spoke Wintersparv. I stället prioriteras kunskap som går att mäta. Följden blir en ”halv” undervisning, där den litterära kompetensen uteblir.
Prata demokrati riktar sig till dig som är lärare på gymnasieskolans särskoleprogram. Utbildningsmaterialet syftar till att vara en resurs, väcka intresse och skapa engagemang för arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna. (pdf)
Prata demokrati riktar sig till dig som är lärare på gymnasieskolans yrkesprogram. Utbildningsmaterialet syftar till att vara en resurs, väcka intresse och skapa engagemang för arbete med demokrati och de mänskliga rättigheterna. (pdf)
Allt fler gymnasieskolor erbjuder undervisning på engelska i flera ämnen. Det har väckt diskussioner om svenska språkets ställning och farhågor om att elevers produktiva svenska inte ska utvecklas. Men det motbevisas i en ny avhandling.
Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.
När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.
Pernilla Ahlstrand riktar ljuset mot ett eftersatt forskningsområde – skolämnet teater på gymnasiet. Artikeln syftar till att öka förståelsen av vad det innebär att kunna samspela.
Lucas Tilley har i sin avhandling bland annat undersökt om elever svarar på incitament och om tillgången på kvalificerade lärare påverkar deras prestationer.
Påverkar omfattningen av ett annat undervisningsspråk gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska? Det är en av frågorna som Elisabeth Ohlsson undersöker i sin avhandling.