Skoldebatten kännetecknas av ilska, fräna inlägg och ett skyttegravskrig mellan medborgarfostran och ämneskunskaper. Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, ringar in två positioner i debatten, båda med ärliga och engagerade uppsåt i debatten – i förhoppning om att vi ska kunna nyansera det demokratiska samtalet.

Maria Hedlin, professor i pedagogik, och Eva Klope, lektor i pedagogik, ska undersöka hur gymnasieelever som läser på restaurang- och livsmedelsprogrammet, och hotell- och turismprogrammet ser på sexuella trakasserier som kan förekomma från gäster.

Unga hamnade hemma framför skärmen när skolor stängde och idrotten lade ner. En av tre mellan 16-20 år har rört sig mindre under coronapandemin, visar en studie från Malmö universitet.

Forskarna Sirpa Lappalainen, Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall analyserar i denna artikel föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolans läroplan – en jämförelse mellan Sverige och Finland från 1970- till 2010-talet.

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

I del 3 av Skola och samhälles samling av reflektioner under corona-pandemin skriver gymnasieläraren Karin Berg under rubriken "Vem tar egentligen ansvar för svensk skola?".

Now we know the reason why middle school kids are this way, and it has more to do with neurotransmitters than with hormones. The past 20 years of research in adolescent brain development has provided an entirely new way of understanding why adolescents—and young adolescents in particular—are the skittish, suspicious, status-conscious, peer-hungry creatures that they…