För lite fysisk aktivitet hos barn och ungdomar kan få oåterkalleliga konsekvenser senare i livet. Men räcker vardagsrörelsen om barnet inte går på någon organiserad aktivitet? Och hur mycket, och vilken typ av rörelse, behövs i olika åldrar? Experter i idrottsvetenskap ger svar.

En studie visar att gymnasieelever behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man redovisar egna tankar och andras. Forskaren Josefin Hellman och läraren Björklund gästar det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.…

Kunskap om könsvariation och stöd från omgivningen att leva öppet ökar ungas välbefinnande och hälsa vid normbrytande könsidentiteter. Det visar en ny avhandling från Linnéuniversitetet, som bygger på en internationell litteraturöversikt och intervjuer med svenska barn och ungdomar i åldrarna 4–16 år och deras föräldrar.

I det här pedagogiska rollspelet får dina elever ta på sig rollen som herdar, jägare, naturvårdare eller lokalpolitiker och samarbeta för att hitta långsiktiga lösningar för en samexistens med vargen. De får lära sig att se olika perspektiv, förstå andras intressen och motiv och bli bättre på att förhandla och kommunicera, samtidigt som de lär…

När Google möter ChatGPT måste gymnasielärare anpassa sin undervisning för att möta elevernas nya utmaningar. En avhandling visar att tekniken inte bara förändrar hur elever lär sig, utan också kräver ett nytt digitalt tänkande i klassrummet.

En ny studie undersöker hur gymnasievalet kan bli mer jämlikt, med mindre könsstereotypa och socioekonomiska skillnader. Minst 600 skolor deltar i studien, där niondeklassare får information om gymnasieprogram och karriärvägar på olika sätt, från lärare, yrkesförebilder eller skriftligt material.

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. (webbradio)