På Realgymnasiet i Stockholm arbetar ett trygghetsteam med kommunikationsmodellen NVC (nonviolent communication). En metod som används för att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

– Jag tycker att det är viktigt att nå ut med sakkunskap i tider av desinformation, säger medieforskaren Ester Pollack, en av författarna till boken Källkritik! Journalistik i lögnens tid.

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Forskning visar entydigt att det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa. Goda resultat leder till bättre hälsa samti­digt som god hälsa ger bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. (pdf)

En nyligen utförd enkätstudie visar att många pojkar anser att männen kommer bli förlorare i framtidens samhälle, och att denna utveckling inte går att förändra även om man kämpar. Hur kan skolan möta dessa pojkar?

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Nu sprids arbetsmetoden på Skånes gymnasier och grundskolor. Elever lär andra elever rätt studieteknik och övar dem i hur de kan göra för att klara studierna bättre. Detta är ett etablerat arbetssätt inom högre utbildning. Nu sprids det vidare från Lunds universitet till gymnasier och grundskolor i många av Skånes kommuner.