Magnus Fjellström har utforskat utbildningsvägen till byggnadsarbetare, i skolan och på arbetsplatser.

Marie Rydenvalds avhandling visar att svenskan spelar en levande roll i utlandssvenska gymnasieelevers flerspråkighet, även om de använder språket i olika stor utsträckning.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Föräldrarnas höga utbildningsnivå i hemlandet förklarar barnens ambitioner i den svenska skolan, visar Per Engzell i sin avhandling.

Daglig idrott i skolan kan kopplas till bättre betyg samt fördelar för muskelstyrka och benmassa. Det visar Jesper Fritz i sin avhandling.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

Användning av digitala teknologier i undervisningen om miljöfrågor kan bidra till nya möjligheter för lärande. Men det kan även uppstå problem som är kopplade till sådana verktygsmedierande aktiviteter, konstaterar Emma Edstrand i sin forskning.

Heléne Zetterström-Dahlqvists avhandling visar att det finns ett samband mellan sexuella trakasserier och depression bland unga flickor.

Anna Annerbergs avhandling handlar om lärares skrivpraktiker. Studien belyser mötet mellan å ena sidan professionellt ansvar och relationen med eleverna och å andra sidan redovisningsskyldighet.