Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.
Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?
Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.
De naturvetenskapliga ämnena kan av vissa elever upplevas som svåra. Detta kan leda till att de känner sig exkluderade och att ämnena inte uppfattas som engagerande. Det har varit utgångspunkten i denna studie som Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och Andreas Holst har gjort.
Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.
Pernilla Andersson Vargas avhandling behandlar skrivandet i svenskämnet på gymnasieskolan. Hon belyser bland annat det nationella provets roll för hur lärare utformar sin undervisning.
Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.
Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.