Genom kunskap, medvetenhet och praktiskt handlande ska skolan förbereda elever på att bidra till en hållbar framtid. Detta gäller inte minst inom matematikundervisningen. Lovisa Sumpter har i ett forskningsprojekt undersökt hur yngre barn tänker och skapar mening kring att dela resurser.

Denna artikel undersöker hur narrativt och lekfullt lärande kan användas för att stärka ungas framtidstro, kreativitet och kritiska tänkande i relation till hållbarhetsfrågor. (pdf)

Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart.

”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.

Undervisning om hållbar utveckling kan väcka såväl ointresse som motstånd och polarisering i klassen, visar en ny avhandling. "Det är svåra utmaningar för lärarna men de känner sina elever och förstår oftast vad motståndet beror på", säger forskaren Linnea Urberg.

Dakota Lagercrantz, forskare vid Linköpings universitet, studerar hur böcker som Sagan om ringen eller Oryx & Crake kan användas i klimatundervisningen. Tidigare forskning visar att fiktion kan vara ett bra verktyg för att engagera elever, och göra klimatförändringar mer begripliga.