På Ringtorpsparkens förskola har matsvinnet minskat med tre fjärdedelar på ett par år. Framgångsreceptet består i att allt har tänkts igenom: från matlagning till servering och hur personalen är förebilder vid matbordet.

På Rynningeåsens förskola i Örebro­ är ­barnen ute nästan jämt – och utomhus­profilen går hand i hand med ­hållbarhetspedagogiken.

För att fånga upp läroplanens olika hållbarhets­perspektiv i verksamheten krävs att man både lyssnar aktivt på barnen och diskuterar i arbetslaget, säger miljövetaren Sanne Björklund, som skrivit boken ”Lärande för hållbar utveckling i förskolan”.

Den här förskolan i Bråbo utanför ­Oskarshamn odlar egna grönsaker till skolmaten. Detta för att bli själv­försörjande på grödor, öka barnens kunskaper om matens ­ursprung och lära dem tycka om att äta grönsaker.

Nu finns ett nytt undervisningsmaterial med information och idéer om hållbarhetsfrågor för högstadie- och gymnasielärare. Materialet är en del av kampanjen Green Trip för hållbara projekt och livsstilar bland unga i Europa.

En god miljö- och hållbarhetsutbildning ska syfta till att eleven utvecklar ett hållbart engagemang. Lärarens undervisning bör därför utgå från en didaktisk modell med tre olika aspekter: en intellektuell, en praktisk och en emotionell aspekt. Det menar forskarna Johan Öhman och Louise Sund i en nyligen publicerad artikel.

Med ett nytt stödmaterial vill forskare vid Lunds universitet och Naturskyddsföreningen göra det lättare för lärare att få igång samtal om klimatomställningen med elever på högstadiet och gymnasiet.