Många unga i Sverige, särskilt kvinnor, känner stress och negativa känslor kopplat till användning av mobiltelefoner. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

När barn med obesitas får behandling för att gå ned i vikt har det effekt även längre fram i deras liv. Risken för allvarliga hälsoproblem och för tidig död minskar i ung vuxen ålder, visar en studie från Karolinska Institutet.

Hälsoeffekten av barnens riskfyllda lekar är så stor att det är ett sämre alternativ för dem att inte utsätta sig för risken, visar forskning som Folkhälsomyndigheten sammanställt. "Lekarna är också bra för den sociala interaktionen", säger utredaren Emma Franzén.

Ungdomar med mycket fysisk aktivitet har inte bättre betyg däremot rapporterar de bättre psykisk hälsa. Mycket skärmtid har samband med både sämre psykisk hälsa och lägre betyg, visar ny forskning. "Det är viktigt att i skolan diskutera hur unga kan få en balans i livet", säger forskaren Karin Kjellenberg.

Datorspelsberoende klassas numera som en psykisk sjukdom av Världshälsoorganisationen, WHO. En riskfaktor för problematiskt spelbeteende är svårigheter att reglera känslor, enligt en ny avhandling.

Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.

Många scrollar på mobilen tills de somnar och direkt när de vaknar. Sömnforskaren Christian Benedict tycker inte att mobilen har i sovrummet att göra. Emelie Feurstein på högskolan i Kristianstad tycker annorlunda.

En vetenskaplig sammanställning baserad på en systematisk litteraturgenomgång. (pdf)

Om eleverna får längre tid på sig att äta lunch så äter de mer av både huvudrätt och grönsaker. Studier indikerar också att elever med längre lunch är gladare under lunchen jämfört med elever med kortare lunch. Det visar en forskningssammanställning som Livsmedelsverket gjort.