Når vi skal finde årsagerne til problemet med at flere og flere unge mistrives, ender pegefingrene ofte med at blive rettet mod præstationspres i skolen og for meget skærmtid. Men måske burde vi i virkeligheden tale mere om, hvordan de unge trives i familien, mener sociolog og forskningsprofessor Signe Hald Andersen.

Aarhus Universitet peger nu på tydeligere sammenhæng mellem tidlig pubertet og psykiske udfordringer hos unge.

Exam stress at age 15 can increase the risk of depression and self-harm into early adulthood, research suggests. Academic pressure is known to have a detrimental impact on mood and overall wellbeing, but until now few studies had examined the long-term effects on mental health.

Sedan ett år tillbaka pågår ett forskningsprojekt i Örnsköldsvik kring unga som varken arbetar eller studerar. Syftet är bland annat att förstå vilka behov av samhälleligt stöd gruppen UVAS har.

Piger i alderen 13 til 19 år bliver i vidt omfang eksponeret for indhold om skønhed på de sociale medier, der promoverer skønhedsprodukter uegnet for piger i den aldersgruppe. Det sker også, selvom pigerne ikke aktivt søger efter den type indhold, skriver Phys.org på baggrund af ny forskning.

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen. Det visar en långtidsstudie av forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet.

Varför utvecklar vissa barn och unga psykisk ohälsa och andra inte? Den frågan ska forskare i Lund söka svaret på i en unik studie.

Although school absenteeism is often described as a growing problem, it has long posed challenges for educators. This article explores how unwanted school absenteeism was problematised in Sweden between 1945 and 1975. (pdf)

Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.

Att få betyg tidigt i skolan kan få negativa följder för barns psykiska hälsa. Det visar en studie från Lunds universitet. Det är i synnerhet flickorna som löper risk för att drabbas av ångestsymtom.

Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie från Göteborgs universitet visar att den kostnadsfria skollunchen har fått en avgörande roll för barns hälsa och lärande, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.

Varför ökar den psykiska ohälsan hos ungdomar? Ny forskning pekar ut skolans prestationskrav som en huvudförklaring. "Vi bör inte bara söka individuella orsaker till psykosomatiska besvär hos elever, vi bör också titta närmre på själva skolsystemet", säger Matthew Cashman.