Dataspelsberoende ska bli en ny diagnos i svensk sjukvård. Över hälften av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, enligt studier. Forskaren och psykologen Philip Lindner ser att pengar har fått allt större betydelse i spelen.

In The Research Files Episode 105, Jo Earp is joined by Dr Alexandra Hennessey from the University of Manchester to talk about a study exploring how schools in the UK have adopted the Well Schools framework. (webbradio)

Langt de fleste elever kan finde noget negativt at sige om deres egen krop. Hos de yngste handler det om, hvad kroppen kan, mens udseendet bliver vigtigst i udskolingen.

Researchers say lack of sleep could be a factor among young people interacting online for more than three hours a day.

I Estland testas en "safe box" som ska hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa och självmordstankar. Konceptet ska stävja psykisk ohälsa hos ester under 18 år, där den vanligaste dödsorsaken numera är självmord.

Karolinska Institutet is launching the KI Pedagogical Fund–supported project Teaching for Tomorrow: equipping teachers to prepare future ready KI students through integration of Agenda 2030.

Forsker Tron Vedul Tronstad er bekymret for at en del barn trenger musikk på øret for å sovne.

Drawing on the experience within two school-based health research networks in the United Kingdom, this paper addresses the use of data dashboards as a tool for sharing health and wellbeing data and supporting the implementation of data-driven approaches to health improvement within the school context. (pdf)

Pandemin satte infektionssjukdomar i centrum, men en ny avhandling visar att många lärare efterfrågar tydligare styrning och mer utbildning för att kunna ge elever en djupare förståelse för smitta, vaccinationer och antibiotikaresistens.

Gymnasieelever i Finland presterade sämre på prov under dagar med höga pollenhalter i luften, enligt en studie. "Det visar att pollenallergi har andra konsekvenser än bara rinnande näsa", säger allergiläkaren och professorn Christer Janson.

Varför är naturbaserade lekmiljöer viktiga och hur kan de skapas för barn på urbana förskolor och skolor? Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog och forskare vid SLU, har studerat utemiljöns betydelse för hälsa och utveckling sedan 90-talet.