Otydlighet i både styrdokument och ledarskap försvårar skolans hälsofrämjande arbete, visar Hadil Elsayeds forskning. "Något som är anmärkningsvärt är att de som arbetar inom elevhälsan har två olika chefer, en rektor på skolan och en annan chef på kommunen", säger Hadil Elsayed.
Det finns tydliga samband mellan dåliga resultat i skolan och psykisk ohälsa – mest utsatta är flickor. Det visar ny forskning vid Umeå universitet. "Skolan verkar betyda mer för flickor. Därför kan man tänka att skolmisslyckanden uppfattas som mer stressande och jobbigare hos flickor än hos pojkar", säger Björn Högberg, docent.
I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade ”Adolescence” på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. (webbradio)
Forskaren Christine Namdar anser att skolan har en avgörande roll i att lära barn samtala på ett konstruktivt sätt. Det förbättrar den psykiska hälsan och minskar känslan av ensamhet.
Den psykiska ohälsan bland unga har under de senaste 30 åren ökat särskilt mycket bland lågpresterande elever, visar en ny studie vid Umeå universitet. "Låga betyg verkar straffa sig senare i livet", säger Björn Högberg, en av forskarna.
Fler tonåringar säger sig må riktigt bra – men de som mår dåligt skattar sina depressiva symtom betydligt högre än vad tidigare årgångar gjorde i samma ålder. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Studien handlar om elevers stress i skolan i olika perioder och i olika grupper. Den bygger på uppgifter ur en enkätstudie som har följt elever i årskurs 6 och 9, födda 1992, 1998 och 2004. Syftet med studien var att kartlägga trender i stressnivåer och att analysera skillnader baserade på kön, socioekonomisk bakgrund, migrationsbakgrund, skolsvårigheter…
Trivselskommisionen anbefaler, at børn og unge skal have flere fritidsfælleskaber med andre børn og unge. Her fortæller forsker, hvordan man sikrer de bedste rammer.
Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."