Ny forskning från Mälardalens universitet (MDU) visar att unga värdesätter sin fritid och upplever att den kan bidra till välbefinnande och att lyckas i skolan.

I ett skolsystem som fokuserar mycket på prestation och bedömning brottas många unga med en oro för framtiden och svårigheter att hitta tid för återhämtning. Forskaren Lisa Hellström menar att det kan vara dags att introducera ett nytt begrepp: Pedagogisk hälsa.

Förskolan har en unik möjlighet att främja barns psykiska och fysiska hälsa. De positiva effekterna är starkast för de barn som behöver det mest. Men dessa barn går oftare på en förskola där verksamheten håller otillräckligt kvalitet – eller går inte på förskola alls.

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda. "Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern", säger Marie Lindkvist, forskare.

Unga i Jönköping tillbringar överdriven tid framför skärmar, vilket kopplas till hälsoproblem som sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. 88 procent överskrider rekommenderad skärmtid. Samarbete mellan hem, skola och vård behövs för att hantera detta.

Läsåret 24/25 blir ett utbildningsår för Realgymnasiets nya skolhundar. Genom ULF-projektet, som drivs i samarbete med Linköpings universitet kommer vi utforska hur skolhundar kan stärka tryggheten, närvaron och välbefinnandet hos elever på gymnasiet. Ett område där det hittills saknats svensk forskning.

Brain scans show that girls were especially affected by the loss of social interaction.

Hur påverkas barns hjärnor av skärmar? Och vilka faktorer kan kopplas till ett problematiskt skärmanvändande i framtiden? Det är några av frågorna som nu studeras vid Barn- och babylab på Uppsala universitet.

En undersökning från Umeå universitet visar att en majoritet av ungdomar i nian har prövat energidryck redan i 12-årsåldern, trots den rekommenderade åldersgränsen på 15 år. Enligt skolläkaren Kalle Maripuu kan det ha många negativa effekter.

En nyligen genomförd studie med forskare från Jönköping University och Göteborgs universitet visar att lärare och skolledare ofta förbiser elevernas digitala, kulturella och språkliga färdigheter. Detta är enligt forskarna olyckligt eftersom dessa färdigheter kan vara avgörande för att främja inkludering och social hållbarhet i gymnasieskolan.