Relationer och sammanhang som erkänner och stöttar barn och unga med normbrytande könsidentiteter gör stor skillnad för välmåendet hos dem. Mobbning, men även okunniga eller negativa reaktioner, påverkade måendet negativt, visar Kristiina Tynis avhandling.

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.