Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.
Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.
Meritpoängen för elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning har ökat med drygt två procent de senaste sex åren. Men för elever med lågutbildade föräldrar ligger betygen i princip helt stilla. Inte så konstigt, enligt ny forskning.
I forskningsprojektet "Att (åter)skapa familj" har forskarna Sofia Enell, Linnéuniversitetet, och Monika Wilinska, Jönköping University, tittat på hur ungas relationer påverkas efter placering på låst institution.
Författaren Göran Nygren är filosofie doktor i etnologi. Han har en bakgrund som grundskollärare och disputerade i juni 2021 med avhandlingen Jag vill ha bra betyg. En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker.
Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.
Two tendencies in research and policy on youth and education are firstly a general focus on urban contexts and their differences, and secondly a presentation of the non-urban as uniform. Based on a research project on rural young people and their education, we draw attention to these tendencies as problematic, before then discussing some similarities and differences between young people’s lives and education in different rural contexts.
Hur ser eleverna själva på sin skola och utbildning i ett utsatt område? Mycket positivt, visar ny studie. I ett nytt avsnitt av podden Skolverkstan möter grundskoledirektör Bengt Randén forskaren Jonas Lindbäck som undersökt hur högstadieelever i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta område själva ser på sin skolgång. (webb-radio)
Spelberoende utgör ett folkhälsoproblem. Personer med spelberoende har ofta sämre allmän och psykisk hälsa, ekonomiska problem och en riskkonsumtion av alkohol, tobak och narkotika. Nu vill forskare på Högskolan Väst undersöka vilken betydelse föräldra-barnrelationen har för ungdomars attityder till spel.
Vänskap på högstadiet är inte alltid lätt. Forskaren Lina Lundström liknar den vid ett drama där eleverna använder rekvisita, scenrum och varandra för att knyta och bevara vänskapsband – och där normer och hierarkier oväntat kan förändras.