Barn som växer upp under svåra familjeförhållanden löper större risk att få problem senare i livet. Det kan handla om psykisk ohälsa, svårigheter i skolan eller kriminalitet. För att ta reda på hur mycket av detta som är möjligt att påverka har forskare studerat syskonpar där det ena syskonet adopterades bort från en riskutsatt familj,…
De elever som saknade fullbordad gymnasieutbildning var i mindre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden och hade en betydligt svagare inkomstutveckling än sina jämnåriga. Det visar en rapport från Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning, en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet (pdf).
Internationally, we lack knowledge at scale about young people’s perceptions of support for their religious freedom and about their levels of commitment to religious equality. Such knowledge could inform efforts to interrupt potential antagonisms. Drawing on survey data from 3156 14–15-year-olds in England, this paper examines how youth perceive support for religious expression at school,…
Dataspelsberoende ska bli en ny diagnos i svensk sjukvård. Över hälften av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, enligt studier. Forskaren och psykologen Philip Lindner ser att pengar har fått allt större betydelse i spelen.
Forskningsprojektet Mot alla odds har studerat tre framgångsrika skolor i utsatta områden under flera år. Nu börjar forskarna se de gemensamma nämnarna och har identifierat sju framgångsfaktorer. "Det är rätt coolt", säger Carina Carlhed Ydhag, professor i pedagogik.
Når vi skal finde årsagerne til problemet med at flere og flere unge mistrives, ender pegefingrene ofte med at blive rettet mod præstationspres i skolen og for meget skærmtid. Men måske burde vi i virkeligheden tale mere om, hvordan de unge trives i familien, mener sociolog og forskningsprofessor Signe Hald Andersen.
Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. (webbradio)
Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.