Små barn är duktiga på att beskriva hur de upplever konflikter hemma, visar studien ”De skriker och jag skriker tillbaka” som leds av Anton Dahlberg, forskare vid Uppsala universitet. I studien har barn, de flesta 4-5 år, intervjuats.

Då forskare följde 12-åringar på deras skolväg, slogs de av hur stor vikt de lägger vid att ha träd och natur omkring sig och att så många tog upp andras perspektiv: "Vi kan gå här men hur går det för en farbror som ser dåligt?", säger Katrin Lättman, forskare vid Högskolan i Gävle.

Stadsboende barn som har grönska i närheten av sitt boende uppger ett högre välmående än andra. Och småkryp i staden tycks föredra inhemska träd. Det är några av fynden i ny forskning om städer och ekosystem.

Över 26 000 barn och unga i Sverige tillbringade minst en natt i samhällsvård under 2021. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? undersöker forskaren Matthew Lindquist vad sådana omhändertaganden leder till (pdf).

Barn och unga som varit placerade i samhällsvård begår särskilt ofta brott senare i livet. Men med bättre samhällsvård minskar risken för att de ska begå brott, skriver Matthew Lindquist i en ny SNS-rapport.

Denna studie undersöker en tonåring och sedermera ung kvinnas tal om att i olika skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, ’den Andre’, den ’invandrade’, i relation till majoritetsgruppen, ’det svenska’.

Fedre kan gi sine barn et læringsmessig fortrinn på småskolen om de leser, tegner, synger og leker med dem mens de er smårollinger. Det viser en engelsk studie.