Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Förklaringar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process, visar Camilla Forsbergs avhandling. Eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Barn med omfattande rörelsehinder utan tal, erövrar tillräckliga färdigheter i att kontrollera en dator med ögonen för att utföra dagliga aktiviteter via ögonstyrning. Ögonstyrda datorn hade en positiv inverkan på barnens aktivitetsrepertoar både hemma och i skolan, visar Maria Borgestig i sin avhandling.

En slutsats i Åsa A Kastboms avhandling är att problematiska sexuella beteenden är sällsynta hos barn i 7-13 års ålder. Det är viktig kunskap för professionella som arbetar med barn och som måste avgöra om beteenden ska leda till någon form av utredning. Annorlunda sexuellt beteende ska det undersökas vidare av professionella med kunskap om barn och dess utveckling.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.