De elever som lyckas påverka skolundervisningen har upparbetade informella relationer med sina klasskamrater. De elever som av olika skäl saknar detta har sämre möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll, visar ny forskning.
Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.
Hur ser tonårsflickors erfarenheter och uppfattningar ut vad gäller delaktighet och inflytande vid lärandeprocesser? Barbro Johansson har i sin forskning undersökt frågan.
De kommunala gymnasieskolorna har omkring tre gånger högre tillgänglighet av specialpedagogiska resurser per elev än de fristående gymnasieskolorna. Det visar en avhandling av Joacim Ramberg vid Stockholms universitet.
Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.
En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.
I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.
I nationella utredningar och i media rapporteras gång på gång att unga kvinnor mår sämre än den övriga befolkningen. Anneli Nielsen har forskat om unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser, med ett specifikt fokus riktat mot familjen och skolan.
Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.