Pojkar både vill och kan skriva – och de har med sig många andra texter in i sina berättelser. Det visar forskaren Katharina Andersson i sin avhandling.
Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?
Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.
I en artikel av Eva Leffler och Gunilla Näsström undersöks vilka konsekvenser entreprenöriellt lärande kan få för olika undervisningsmetoder. Resultatet visar bland annat att undervisning som involverar samhället har positiva effekter på elevers lärande.
Personer med dyslexi presterar bättre när ett läromaterial enbart består av text, jämfört med när materialet består av både text och bild. Det visar Eva Wennås Brantes studie.
Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.
Storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen. Det visar Christine Cox Erikssons doktorsavhandling i specialpedagogik.
Meningsfullhet och gemenskap stärker tonårsflickors hälsa, visar Margaretha Larsson i sin avhandling. Studien är baserad på intervjuer med tonårsflickor och fokuserar på hur levnadsförhållanden påverkar deras hälsa.
Självskadebeteenden är vanligt bland ungdomar. Maria Zetterqvist har forskat om självskadebeteendets förekomst, funktion, karaktäristik och metoder hos svenska ungdomar, samt undersökt relationen till negativa livshändelser och traumasymptom.