Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var. Beatrice Christensen Sköld berättar en oskriven historia i sin avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare: Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923 .

Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .

De kommer från varma och soliga länder till vårt moderna land . Så står det inte längre i historieböckerna. Men fortfarande beskrivs invandrare och svenskar på helt olika sätt, enligt Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle".

Är det så att pojkar och flickor har olika inställningar till ämnet dans? Anna Lindqvist menar i sin avhandling, Dans i skolan om genus, kropp och uttryck, att danslärarna ser det så. De uppfattar också kön och genus på olika sätt, vilket styr hur lektionerna i dans utformas.

Epileptisk aktivitet i hjärnan kan ligga bakom språksvårigheter hos barn. Det visar Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity . En slutsats är att EEG-undersökningar och medicinering oftare bör övervägas.

När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling, Kompletterande anknytningsperson på förskola, hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.